Mission kanske inte är det modernaste ordet i ordboken, och ses ofta som förlegat och unket. Men en kväll som denna gavs verkligen ordet mission en helt ny innebörd.

Först skickades ett stort antal människor ut från de tre samfunden till olika uppgifter runt om i världen. Allt i missionens tecken. Sedan höll Shane Claiborne en predikan om att vi ska sprida Guds eld - inte bara i andra länder - utan framför allt hos våra grannar.

     

Foto: Per-Johan Thörn

På Göteborgskonferensen finns det nästan lika många utställare som det finns deltagare - nåja... nästan.

En av dem som vi gillar mest är Marcus Förlag. Därför låter vi Marcus (bossen) på Marcus Förlag tipsa dig som sin bästa bok - Rob Bells "Sexgud".

Ja, jag vet - jag ska lära mig att hålla kameran rätt nästa gång ;-)

Nu har vi suttit presskonferens med Shane Claiborne tillsammans med IKON1931:s eminente reporter Per-Johan Thörn. Ett spännande samtal som rörde allt från Irak till vad som händer med den kristna väckelsen i Sydamerika och Asien.

Ni som vill lära känna Shane bättre kan hålla utkik i IKON1931:s augustinummer. Då kommer nyss nämnda Per-Johan Thörn ge oss ett galet spännande reportage om en galet spännande man.

- Häftigt att höra honom prata kring kyrkan och kring vår tro. Vad vår tro kan ha för konsekvenser. Vad vi kan göra för människor som är i nöd. För mig är det uppfriskande, jag sporras att tänka vidare själv.
Per-Johan Thörn efter att ha samtalat med Shane Claiborne.

En enormt nöjd Per-Johan Thörn (till vänster) efter att ha samtalat med Shane Claiborne (till höger).

Hur undviker man att få hybris när man är ute och talar inför tusentals människor varje vecka? Hur kan man säga att man lever i kommunitet när man är en ständigt eftertraktad talare och intervjuoffer?

Jag tänker naturligtvis på Shane Claiborne.

Pratade med Emmanuel Ingelsten, som till vardags jobbar hos våra vänner på Trots allt, och som nu under Göteborgskonferensen tar hand som huvudpersonen själv. Han förklarade att Shane Claiborne är på resande fot under 12 dagar varje månad. Aldrig mer. Under de resterande dagarna är han noga med att vara hemma i sitt vanliga sammanhang och hjälpa till i kommuniteten, och umgås med sin "vanliga" vänner. De som är noga med att hålla honom på mattan. På så sätt undviker han att slita ut sig, få hybris och samtidigt få nya erfarenheter att dela med sig av. Respekt.

Ett bra tips för dig som planerar att bli resande världsevangelist.

I nästa generation kommer inte folk se på oss kristna som hypokrater och homohatare, utan som kärleksfulla människor och fredsälskare. Det var Göteborgmötets huvudtalare, Shane Claibornes budskap till de 3 500 personerna som var samlade i B-hallen.

Shane Claiborne är en spännande man. Men sin säregna stil med dreadlocks, och i dag klädd i en på tok för stor vit t-shirt, har han inspirerat många att lämna lagomkristendomen och gå in i vad det egentligen handlar om att vara en sann efterföljare till Jesus.

Han liv är speciellt. Grundade "The Simple Way", en kristen kommunitet som lever tillsammans med hemlösa i Philadelphia. Dessutom har han varit hos moder Theresa och kämpat bland krigsoffer i Irak. Men samtidigt som han är radikal i ordet rätta bemärkelse - både i det han säger och i sin egen livssil - är det alltid med en stor portion ödmjukhet. "Alla vill göra revolution, men ingen vill diska. Båda är lika viktiga".

Tre sköna oneliners från citatmaskinen Shane under storsamlingen:

"Om någon frågar dig - är du missionare eller baptist. Så säg bara ja"
"Om du fått smällar från kyrkan så se det som en inbjudan till att istället själv bli den kyrka som du vill ha."
"Vi frågar oss ofta - varför gör du inget Gud? Men han skulle nog svara - det har jag redan gjort. Jag har gjort dig."


FOTO: Per-Johan Thörn

Tomas Andersson Wij har ett ambivalent förhållande till frikyrkan. Han är alltid noga med att hålla en kraftig distans. Samtidigt så vet han att han inte vore hälften så älskad om han inte hade sina trogna - frikyrkliga - fans. För de älskar verkligen Tomas Andersson Wij.

Och i kväll tror jag att Tomas Andersson Wij älskade dem tillbaka.

För när han lät strofen "Gud om du hör mig jag kommer som den jag är gör nånting vackert av allt som går sönder här" ljuda i kyrkan tror jag att det var fler än jag som fick bita sig i läppen för att inte falla i gråt.

Det var en sådan kväll som man bara vill spola tillbaka och uppleva igen.

Tomas Andersson Wijs magiska kväll i St Jakob kyrka


En halvtaskig inspelning från TAW-konserten.
Men typ så här var det...
Fast med stämning ;.)

Det är inte utan att man blir lite stolt när man ser dessa ungdomsförbund - SMU, SMUF, MKU - går under en enad lilablå flagg. Det märks att de är en stor inspiration för moderförbunden som nu försöker att hitta nya väger inför framtiden.

Det är alltid roligt när unga människor får bryta ny mark!

Sötaste citat ifrån kvällsmötet: "Om lupiner får vara lupiner så måste jag ju få vara jag. Det är väldigt skönt att känna så." Helt rätt.

Vackrast under kvällsmötet: Den fantastiska trubaduren Tomas Boström tillika pastor i Metodistkyrkanhade gjort en specialskriven låt till Göteborgsmötet. Vackert och innerligt. Stort.

Mötets frågetecken: Att det "bara" var halvfullt. Det ryms 5 000 personer i stora salen. Och nu kanske det var cirka 2 500. Bra. Men inte fullsatt. Ryktet säger att det är lördagskvällen som kommer att fylla hela salen. Återstår att se.

Mötets skönaste bänkgranne: ...fick jag bredvid mig. En äldre gentleman som inte riktigt gillade lovsången. Citat "Den är... ehum... *harkel*... ja, vad ska jag säga. Kanske bra i sin genre." Det finns onekligen många goa gubbar i här på Göteborgsmötet.

Mycket folk i Stora salen. Men inte fullt.

Nu är de på väg in - de tre ungdomssamfunden som blev ett! Så här ser det ut från pressrummet just nu...


Equmenia

Om fem miunter ska de kliva in till den första riktigt stora gemensamma samlingen hittills under Göteborgsmötet.

I väntan på kvällens stora happening (det är i alla fall inringat i blått i programbladet) - ungdomssamfundet equmenias intåg i mässan, klockan 19.00 - gav jag mig ut på celebrity spotting på Göteborgsmötet. Det gick... sådär.

Men en glad kändis bland 4 500 deltagare fick jag tag på!

Gissa vem?  - Rätt svar får en glasscheck!


IKON1931:s "Celebrity spotting" går oförtrutet vidare...

Hela Göteborgsmötet har väntat hela dagen på en stor nyhet - nu kan IKON1931 som första svenska tidning avslöja att David Coffey, baptistiska världsalliansens ordförande, håller på engelska fotbollslaget Chelsea.

- Vi har svarta sorgekläder på oss just nu i England för att vi inte gick till EM. Det var otroligt synd att vi sparkade Sven-Göran Eriksson. Det var helt enkelt inte rätt.

Detta lilla förtroliga samtal fick vi efter att Dagenbekantingen och journalisten Jonatan Sverker intervjuat David Coffey för Sändaren (bilden).

Jag ska inte avslöja vad David Coffey sa där - ni får köpa Sändaren - men jag kan avslöja att han är en otroligt smart kille. Förutom att han håller på Chelsea då så klart. Jag försökte introducera Hammarby fotboll för honom - men utan framgång, tyvärr.



David Coffey (mitten) intervjuas av Jonatan Sverker (tv).

 Än så länge är det mest kramkalas. Alla har fullt upp med att hälsa på gamla vänner, och hinner inte att bry sig om nya planer - sammanslagning och annat. Men snart kommer nog samtalen att dra igång på riktigt. Men lite förvirrat är det. Onekligen. Inte ens eminenta dagstidningen Dagen (vår storebror) kan hålla rätt på begreppen.

Dagens Dagen toppar med rubriken: "2012 bilder de en ny kyrka". Men det stämmer ju inte riktigt. Den modifierade rubriken inne i tidningen - "Tre kan bli en år 2012" är mer korrekt.

Eller?

För nu börjar det sippra ut rykten om potentiella kandidater för ordförandeposten. Lite väl förhastat kan tyckas eftersom förslaget om en sammanslagning är just ett förslag. Och inga beslut är hittills tagna.

Eller?

En sak är i alla fall klar. Ryktet om att dessa tre samfund är sega och långsamma är fel. Som Göran Zettergren, ordförande i Svenska Missionskyrkan säger i tidningen Dagen.
- Ingen är betjänt av en långbänk. Och att prata om 2018 - hur kul är det?

Det känns som att det kan bli en spännande fortsättning!

Ja, jag erkänner! Det är jag själv som tagit bilden till höger. Det känns alltid lika bra att vara bland hundratals människor och ta kort på... sig själv! Och dessutom sittande framför en dator ;-) En kraftig prövning för frimodigheten. "Till mamma", försöker jag ursäkta mig till de som sitter bredvid. Nu ska jag äntligen få sätta tänderna i konferensen! Gott mos.

OBS: De dimmiga ögonen är för att jag är galet hungrig - inte för någon annan anledning... om nu någon misstänkte något annat.

Äntligen på plats. Visserligen en dag för sent (Göteborgsmötet smygstartade ju i går), men det är första dagen som de (vi?) håller till på Svenska Mässan - så det känns lite som att det är i dag som det börjar - på riktigt.

Första intrycket är att Svenska Mässhallen är stort. Riktigt, riktigt stort. På väg in med bilen (obs: en etanolbil om det är någon ursäkt) hamnar vi i någon slags källare, går omkring helt ensamma tills vi hittar ett par kvinnor med ordet "staff" tryckt på tröjorna. Äntligen någon som vet, tänker vi. Frågar efter en kyrkokonferens som ska hållas här. De tittar på varandra, lite skeptiska.
- Nä, någon kylskåpskonferens vet vi ingenting om.
- Nej, KYRKkonferens. Det heter Göteborgsmötet, försöker vi.
- Okej... (fortfarande väldigt skeptiska). Vi ska höra efter.

När 4 500 människor (så många förväntas hit i kväll) försvinner in i massan, eller mässan, så är det galet stort. Så: Grattis Göteborg. Ni har fått en stockholmare att känna sig som en lantis.

Just nu längtar jag till (i rangordning):
1. Mat
2. Tomas Andersson Wijs konsert i kväll, 22.00 (första TAW-konserten för mig)
3. Firandet av Equmenia - federationen mellan MKU, SBUF och SMU.